/image%2F2871005%2F20180621%2Fob_8b6b83_465493-112750622196329-1585195849-o.jpg)
En skola fri från fanatism
Kan Sverige återbygga en skapande skola? Kan kommande generationer av lärare, föräldrar och elever på nytt finna vägarna till kunskapens glädje?
Hur mycket än jag drömmer om en total förnyelse av skolan känner jag i dag bara sorg, djup sorg när jag tänker på nutidens och framtidens barn och ungdomar. Från och med 60-talet har svenska pedagoger och politiker ansträngt sig för att riva ner utbildningens principer och arbetsmetoder och under lång tid har skolkritiken varit näst intill omöjlig. Nu har debatternas klimat förändrats, nu går det att skriva och tala om färdigheter och kunskaper och om träning när det gäller grunden för all inlärning. I dag blir man inte stämplad som fiende till den demokratiska skolan om man påminner om dessa enkla sanningar – alla barn behöver lära sig ordentligt att läsa, skriva, räkna, alla barn behöver upptäcka böckernas värld.
Men trots klimatförändringen i skoldebatterna, trots många kritiska ställningstaganden, är skolpolitiken fortfarande otydlig. Få röster lyfter fram bristerna i själva skolarbetet, få lovande förslag läggs fram. Nej, skolministern, det kommer inte att räcka med bibliotek och bibliotekarie i varje skola: vad vi alla behöver är att söka och finna arbetsmetoder som väcker barnens lust att läsa och lära, skapa träningsmetoder som ger upphov till glädje, njutning.
Den groteska nedmonteringen av utbildningen i Sverige är alltså fortfarande för lite analyserad men åtminstone en skoldebattör med stor kunskap om lärandet har arbetat hela sitt liv för att sätta i gång en riktig förnyelse: Lundaprofessorn Inger Enkvist. ”Feltänkt”, ”Utbildning, utbildning och åter utbildning”, ”Ny lärarutbildning nu”, ”De svenska skolreformerna” - det räcker med att nämna några av Inger Enkvists böcker för att illustrera det breda arbetsfält som hon har forskat om.
En kedja av destruktiva angrepp har skadat den svenska skolan under ett halvt sekel; denna destruktiva historiska process analyseras i Inger Enkvists hela verk. Reformerna började med politiker som Alva Myrdal och Stellan Arvidsson men också med mycket energiska byråkrater – Torsten Husén och Sixten Marklund. Denna politik har haft många anhängare bland pedagoger och politiker, en hel armé av debattörer talade och skrev om det de kallade för ”den dolda läroplanen”, en magisk formel avsedd att presentera den traditionella skolan som lydnadens och passivitetens diktat. I dag skulle vi lätt kunna se idéerna om förtryckets dolda läroplan som en giftig populistisk konspirationsteori!
Inger Enkvist studerade och studerar den destruktiva ideologiska kontinuitet som styrde skolreformerna. Det är resterna av denna ideologi vi i dag bör avslöja för att en gång för alla jaga bort de revolutionera strävandena från skolklasserna. Och jag upprepar vad jag många gånger har sagt och skrivit: ideologin som har styrt skolreformerna bör grundligt analyseras klasskampens fanatism bör tydligt fördömas.