Låtsasdemokratin

Nutidens låtsasdemokrati

Den rumänska erfarenheten efter kommunismens fall illustrerar ytterst tydligt ett nytt politiskt fenomen. Efter diktaturens försvinnande kommer i ljuset grupperingar födda ur totalitarismens inre strukturer. Dessa grupperingar anstränger sig energiskt för att kopiera demokratins yttre drag: de uppmuntrar bildandet av flera politiska partier, lägger ner den officiella censuren av medier och kultur, organiserar fria val, skriver under viktiga internationella konventioner och överenskommelser men lyckas ändå behålla monopol över politikens fält genom ständigt pågående spel bakom kulisserna.

Det historiska förlöpet bakom nutidens rumänska stora massprotester går att snabbt sammanfatta. När diktaturen föll, skyndade sig vissa politiska, polisiära och militära grupper att skapa en fasad av låtsasdemokrati – den kallades då Den nationella räddningsfronten; viktiga representanter för motståndet mot totalitarismen kallades in utan att få en annan roll än statisternas symboliska närvaro. De enda delar av samhället som tidigare hade varit organiserade var just kommunistpartiet och dess förlängningar i samhällets strukturer – hemliga polisen och militärmakten. Dessa organiserade strukturer överlevde det folkliga upproret och blev omedelbart den nya maktens – räddningsfrontens – dolda redskap. De spontant bildade massrörelser som strävade efter demokrati framför allt inom det civila samhället angrepps först via ett avsiktligt iscensatt terrorkrig – fortfarande inte tillräckligt undersökt ur juridiskt synvinkel – och sedan genom upprepade blodiga våldsaktioner som maskerades under täckmanteln ”gruvarbetarnas marscher”. Samtidigt infiltrerades de återuppståndna gamla partierna – bondepartiet och liberalerna – av före detta kommunister som över en natt hade bytt tro och identitet. Medierna hade blivit befriade från politisk kontroll men deras kritiska funktion fläckades allt mer av förvirring och skandalartade utspel. Då kom i gång ett långvarigt och bittert krig  mellan rättssystemets representanter och många korruperade politiker.

 Så lyckades den nygamla politiska eliten att stoppa utvecklingen av en folklig demokratirörelse. Vägen öppnades för de grupperingar som under snart trettio år har lett landet genom att ständigt manipulera med den parlametariska demokratins spelregler. En lavin av korruption kom i gång och spred sig över samhällets alla nivåer. Folk säger i dag att den kommunistiska totalitarismen ersattes av ett mafiastyre. Det självständiga  rättssytemet angrep och fällde under en rad år korruptionens politiska företrädare. Motdraget kom under 2017-2018: en  sk socialdemokratisk parlamentarisk majoritet lyckades stifta absurda lagar som skyddar korruptionen! Det är inte svårt att förstå och förklara varför den rumänska befolkningen mobiliserar sig nu i kontinuerliga massdemonstrationer mot parlamentet och regeringen.

Andra länder i forna kommunistiska imperiet har gått samma väg genom att begå  mer eller mindre uttalade brott mot demokratins principer. Så kallade fria val har ägt rum vilket inte har hindrat glidningen mot diktatur. Ungern, Polen, Tjeckien och Slovenien satsar allt mer på populistisk nationalism och intolerans, Ryssland återskapar militärens dominans över samhället.

Östeuropas låtsasdemokrati är en mycket stor fara – den föder misstro mot alla sorter av parlamentarism och släpper loss extremismens förödande krafter.

Ana Maria Narti

F d riksdagsledamot (fp)